You have to fight - 10
Filed under: You have to fight
''Im fine ''
Dolt nummer
Hi Nora! I hope you are okey, it was a pretty big hit you got. /Ryan.
Me
Oh Hi Ryan, i didn't have your number, but i will save it now. I'm fine, just a little concussion that's all.
Nästa sms var också från dolt nummer, och jag gissade att det var Justin. Och visst hade jag rätt.
Hey Nora it's justin. How are you?
Me:
Hello Justin, im fine thanks, just a little concussion I'll be fine.
Där efter var det två sms från Abbey som undrade hur det var, hon verkade vara jätte orolig, jag skrattade lite för mig själv innan jag svarade och sa att jag mådde bra. Det sista smset var ifrån Frida som hade hört vad som hänt och undrade när vi kunde träffas. Snabbt svarade jag som till alla andra att jag mådde bra och att jag gärna kunde träffa henne ikväll.
När vi kom fram till hotellet kände jag hur det värkte till i huvuudet lite men jag sa inget för jag ville spela så fort som möjligt. Jag gick mot mitt rum drog kortet så att dörren låstes upp. När dörren öppnades kom Abbey fort fram för att kolla hur det var med mig.
-Abbey take it easy, im fine. sa jag och styrde mina steg in där soffan och Tv stod. Jag blev chockad när jag såg vilka som satt där.
-What are they doing here? frågade jag och pekade mot Ryan, Chaz och Justin som satt i soffan.
-They were worried about you. sa Clara som satt i en fotölj.
-Im fine guys, so nice of you to come. sa jag.
Jag kände mig lite snurrig helt plötsligt, om jag sätter mig ner går det nog över tänkte jag. Jag gick mot soffan som bara var någon meter ifrån mig. Jävlar vad det snurrar, jag var på väg att ramla men tog snabbt i soffan.
Snabbt satt jag mig ner och knep ihop ögonen för att få bort yrseln och verken i huvudet.
-Nora, you do not feel good. Why are you lying? sa Abbey lite så surt.
-I do feel good, i just need to sleep. sa jag och ställde mig upp, men vinglade gensat till. Justin som satt närmast var snabb att ta i mig så att jag inte skulle ramla.
-Justin can you take Nora to her bed, I will just get som water and a pill for her head. sa Clara och gick mot toan.
-I can go by myself. sa jag surt och puttade bort hans armar. Jag ville inte ha hjälp, ja ville klara mig själv.
Han släppte mig men gick bara några speg bakom mig. Jag snurrade som tusan, sedan blev det svart igen.
Jag öppnade ögonen och jag låg i min säng, Justin och Chaz satt på sängen och pratade med varandra. Jag kunde känna hur huvudverken släppt, men hur hade jag kommit hit?
-What happend? frågade jag. Killarna vände snabbt deras huvuden mot mig.
-So you are awake now? sa Chaz och log.
-You fainted on your way in here. I carried you in here, sa Justin.
Jag hörde en röst utanför som jag kände igen. Det lät som Frida, men vad gjorde hon här?
Comments
Trackback
