You have to fight - 13
Filed under: You have to fight
Displayen lyste upp, Chaz namn prydde upp. Jag tryckte på visa.
I had to, or we had to. You can’t play, it’s for your own safety we don’t want you to get hurt.
Helvete de ska fan inte bry sig om mitt liv. Nu gick gränsen, jag klarar mig själv, de ska inte säga vad jag ska och inte ska göra. Jag kände hur jag kokade. Tog upp mobilen igen som jag lagt ner på bordet och knappade snabbt in ett svar.
I HATE YOU! YOU DONT HAVE TO TAKE CARE OF ME, I CAN HANDLE MYSELF! AND FOR YOUR BEST DON’T COME TO THE GAME TODAY!
Jag försökte lugna ner mig, jag måste peppa laget nu. Det är jag som är lagkapten, jag ska peppa dem till en seger, jag ska göra allt för att dom ska vinna. Men jag kunde ändå känna ilskan innom mig. Jag ville verkligen spela, och de hade förstört det.
Hela laget satt nu i omklädningsrummet med full utrustning. Själv fick jag vara extra coach idag. Jag skulle vara precis som jag annars var förutom att jag inte var med på planen, men jag skulle göra allt för dem i båsen.
Nu skulle hela laget gå ut för att spela, jag stod i öppningen och gav alla ett slag på axeln och peppade dom. Det här skulle vi ta. Själv fick jag gå ut med tränarna. Jag gick först, ut och hade tränarna efter mig. Plötsligt sa tränaren(Dylan) mitt namn och jag vände mig om.
-Thanks for telling me, Nora she wouldn't have told me, she always want to play. And it's for her best that she dosen't play. We have to save her to the final. sa han och skrattade.
Han stod och pratade med Chaz Justin och Ryan. Nu kokade jag, jag sa ju åt dom att dom inte skulle komma. Vafan gör dom här? Jag mötte Chaz blick han log mot mig. Men jag kände hur mina ögon blev svartare och svartare. Lugna dig nu Nora, gå bara där ifrån bry dig inte om dom. Jag vände på stegen och gick mot båset. Jag hörde hur de ropade mitt namn men jag ignorerade det och fortsatte gå. Men snabbt kände jag någon som tog tag i min arm och stoppade mig. Jag vände mig om för att se vem det var. Jag följde handen som höll i min hand upp till ett ansikte, det tillhörde Chaz.
-Let me go! sa jag surt och försökte får mig ur hans grepp. Han lossade armen och svarade
-Nora im sorry but its whats best for you.
-No its not, i should have played now. Thats what's best for me. But you guys destroyed it! sa jag argt ocg pekade mot alla tre, Justin och Ryan hade nu kommit och stod bredvid Chaz.
-Nora..försökte Justin börja men jag var förbannad och avbröt honom.
-And didn't i tell you to not come! Just go I dont want to see you anymore! skrek jag nu, och sedan gick jag mot laget som stod i båset.
Clara tittade mot mig och jag bara skakade på huvudet.
Matchen var igång. Motståndet var Lettland, de var inte så bra. Vi hade ledningen efter 10 min med 3-0. Detta var en lek för oss. De var verkligen dåliga. Hade varit grymt roligt att spela....men jävla killarna. Jag såg att de satt på andra sidan så rakt framför mig på rad 7. Men jag ignorerad dom hela tiden. Jag kunde se i ögonvrån hur de tittade mot mig, men var tvungen att fokusera på matchen, eller rättare sagt jag ville inte ha något med dom att göra längre.
Så dålig
Filed under: Allmänt
Jag har just läst igenom novellen...och fan vad den suger. Finns inte en chans att jag skulle
läsa denna. Helt otroligt att det är personer som gör det. Ska verkligen försöka skriva bättre och
oftare.
You have to fight - 12
Filed under: You have to fight
Klockan var 11pm och alla hade gått till deras hotellrum. Jag och Frida bestämde att vi fick berätta allt senare någon dag när det bara var vi två. Imorgon hade vi match igen, och jag hoppades verkligen att jag skulle få spela, vilket jag absolut inte skulle får göra om någon berättat att jag svimmat.
Vi hade gjort oss klara och låg nu i våra sängar.
-So you and Chaz ha? sa Clara och log stort.
-Haha noo not at all. jag blev förvånad över frågan, och skrattade lite.
-That kiss was something sa hon och blinkade med ena ögat.
-No no, he was a really good kisser but i didnt feel anything. It was just sooooo long time ago ive kissed someone like that i had to take the chance.
-You did go really deep , sa Clara sedan dog vi ut i skratt.
Jag vaknade på morgonen av Claras alarm. Klockan var 10 och vi skulle samlas för en gemensam frukost om en halvtimme. Som vanligt drog vi på oss våra USA mjukisdressar, satte upp håret slarvit i en svans på huvudet och sedan gick vi. Vi var först nere av alla spelare för en gångs skull, vi brukade alltid komma för sent.
-Nora how do you feeling today? frågade Robert, när vi satte oss vid bordet.
-I'm feeling great, I dont feel anything of the concussion, sa jag och log stort.
-That's great. sa Robert.
-You are not playing today! sa våran tränare.
-But why? I feel great! sa jag och hoppades att jag skulle få spela.
-You are not playing today, that's it. I know all about what happend yesterday, and you are not playing today. That's for your own safety. sa han och jag visste att jag inte kunde argumentera imot.
Men hur kunde han har veta om att jag svimmade igår? Någon måste ha berättat. Men vem? Kan det vara Clara, Maggie eller Abbey? Det måste vara en av dem, ingen annan i laget var ju där inne. Jag tittade upp mot tjejerna och de såg förvånade ut. Jag gav dem en blick som frågade om det var dom som sagt något, alla tre skakade på huvudet. Men vem fan kan det vara då? Frida....? Nej inte en chans, hon vet att jag vill spela mest av allt och skulle aldrig säga något som gjorde att jag inte fick spela. Men för säkerhetens skulle tog jag upp mobilen och skickade ett sms till henne.
Hej Frida! Tänkte bara kolla, har du sagt något till min tränare om att jag svimmade igår? puss.
Länge satt jag och funderade på vem annars det kunde vara, det var bara Ryan Chaz och Justin kvar som var med när det hände. Men varför skulle dom säga något, skulle de verkligen söka upp våran tränare för att säga att jag svimmat? Det låter ju dumt. Jag kände hur det vibrerade till i fickan. På displayen lyste Fridas namns upp.
Hejsan! Nej Nora du vet att jag aldrig skulle säga något som hindrade dig från att göra det du älskar. Pusspuss
Det måste alltså vara en av killarna, men varför? Nu var jag sur. Jag ville verkligen spela. Jag skrev ett sms till Chaz.
Why? Why did you guys tell my coach? Beacuse of you im not playing today, thanks, thanks alot.
Jag hade hämtat frukost, jag tog gröt. Men jag kunde inte äta, jag ville inte äta. Jag ville spela. Det ända jag gjorde var att röra om i gröten, jag satt och tittade länge i gröten, tog inte en tugga, och samtidigt funderade jag på varför de skulle säga något. Men hur mycket jag äns försökte kunde jag inte komma på någon orsak.
-Nora, please eat something, you have to eat, or else you will go and be hungry all day. sa Maggie med en lung ton.
-I don't wan't to eat, why should i? Im not playing. sa jag surt.
-That dosent mean that you dont have to eat, you will still be hungry. svarade hon.
Jag tog en sked och fyllde den med gröt, sakta förde jag den mot munnen. Det var inte äns gott, jag brukade alltid älska frukost, men nu gick det inte. Jag var bara så arg. Jag skulle precis ta en till tugga när jag kände hur det vibrerade till i fickan igen. Jag hoppades verkligen att det var Chaz som svarat. Jag ville veta varför.
Please
Filed under: Allmänt
så SNÄLLA
You have to fight - 11
Filed under: You have to fight
Utanför stod Frida och pratade med Clara. Jag sprang mot henne och kastade mig på henne.
-Nora take it easy! sa Clara stängt. Jag ignorerade Clara jag var för upptagen med Frida.
-Jag har saknat dig så himla mycket Nora. sa Frida medans vi kramades.
-Och jag har saknat dig mer, det känns som evigheter sedan!
Vi gick och satte oss i soffan, mitt huvud var mycket bättre, hade lite små ont ibland, men det var inget jag tänkte på nu när Frida var här.
-Så vad har hänt sedan sist? frågade jag.
-Du ver fjortisen Fanny som går i min klass? jag nickade intreserat.
-Hon är tillsammans med Jacke, du vet han. Jacke var Fridas ex, de var tillsammans i över ett år. De gjorde slut som vänner, de hade bara inte kännslorna kvar.
-Men nej, vad håller han på med?!? Jag ska ta ett allvarligt snack med honom, sa jag och vi skrattade.
-Why so you speak...that language? frågade Ryan. Bara för att jävlas svarade jag på svenska.
-För att det blir mycket lättare för Frida, och vi kanske inte vill at.. Chaz avbröt mig mitt i meningen.
-We still dont understand, please speak so we understan. sa han och log för att få mig att prata engelska.
-We are just talking about stuff in Sweden, you dont know how the people are so why should you hear then? And we talk swedish beacuse its eaiser for Frida, sa jag och pekade på Frida.
-Thanks, but cant we do something so can you talk some other times? frågade Justin. Jag vände mig mot Frida för att kolla om det var okej, och hon nickade som svar.
-Of course, so what should we do? frågade jag.
-We can play truth or dare, sa Clara som förslag och alla var på.
Vi satt oss i en ring på golvet, Abbey gick för att hämta en flaska som vi kunde snurra med. Det var jag Abbey Maggie Clara Frida Ryan Chaz och Justin som var med.
-I wanna start, sa Maggie. Hon tog tag i flaskan och snurrade, länge snurrade den runtrunt, till slut stannade de till mot Clara. Hon valde dare.
-Hm...call the first the first boy on letter F and moan, scream how much you like him.
Hon tog upp mobilen ur fickan och bläddrade ner mot kontakterna på F. Filip Wilson, hamnade hon på.
-Oh no, not him. He's been inlove with me for three years. sa hon och skrattade lite smått.
-You have to. sa Abbey.
-Okey then. sa hon och tryckte på ring.
Han svarade innom några få sekunder, hon började stöna riktigt ordentligt. Och skrek
-I love you so much, Filip, i want you here right now!!!!
När han hade lagt på dog alla ut i skratt.
-I think he is sad now....he was happy in the beggining, when i screamed I LOVE YOU.
-I feel a little sorry for him, sa Maggie, men skrattade lite smått efteråt.
Alla fick göra jättekonstiga saker, och svara på pinsamma frågor. Men vi hade jätteroligt undertiden, skrattade under hela spelets gång. Nu var det Ryans tur att snurra, den saktade in mot mig och just när den var som rakt mot mig stannade den.
-Truth or dare.
-I take dare.
-Kiss...hm. Han tittade sig runt i ringen för att välja någon. Innan han svarade ..Chaz. No dont kiss him, make out, and a really good one.
Jag tog ett djup andetag innan jag kröp fram till Chaz, vi tittade varandra i ögonen. Sedan böjde jag mig fram och våra läppar möttes. Kyssen blev allt hetare, vi hade tungorna i varandras munnar och jag drog upp min hand och satt den i hans nacke för att trycka honom närmare mig. Jag hade inte kysst någon på väldigt länge, och jag hade verkligen saknat det. Vi fortsatte ett tag till, innan jag kom på att alla satt och tittade på. Jag särade på våra läppar men släppte inte blicken från hans ögon.
-Wow, you didnt have to do that deep. sa Ryan och alla började skratta.
-If you gonna do it, do it well. sa jag innan jag kröp på alla fyra tillbaka til min plats.
Jag kände hur någon smackade till mig på rumpan. Jag stod kvar men vände på huvudet för att titta vem det var. Där mötte jag Justins blick, han blinkade med ena ögat.
-You like it ha?
-Hell yeah i do. svarade han.
-It's mine, so dont touch!
You have to fight - 10
Filed under: You have to fight
''Im fine ''
Dolt nummer
Hi Nora! I hope you are okey, it was a pretty big hit you got. /Ryan.
Me
Oh Hi Ryan, i didn't have your number, but i will save it now. I'm fine, just a little concussion that's all.
Nästa sms var också från dolt nummer, och jag gissade att det var Justin. Och visst hade jag rätt.
Hey Nora it's justin. How are you?
Me:
Hello Justin, im fine thanks, just a little concussion I'll be fine.
Där efter var det två sms från Abbey som undrade hur det var, hon verkade vara jätte orolig, jag skrattade lite för mig själv innan jag svarade och sa att jag mådde bra. Det sista smset var ifrån Frida som hade hört vad som hänt och undrade när vi kunde träffas. Snabbt svarade jag som till alla andra att jag mådde bra och att jag gärna kunde träffa henne ikväll.
När vi kom fram till hotellet kände jag hur det värkte till i huvuudet lite men jag sa inget för jag ville spela så fort som möjligt. Jag gick mot mitt rum drog kortet så att dörren låstes upp. När dörren öppnades kom Abbey fort fram för att kolla hur det var med mig.
-Abbey take it easy, im fine. sa jag och styrde mina steg in där soffan och Tv stod. Jag blev chockad när jag såg vilka som satt där.
-What are they doing here? frågade jag och pekade mot Ryan, Chaz och Justin som satt i soffan.
-They were worried about you. sa Clara som satt i en fotölj.
-Im fine guys, so nice of you to come. sa jag.
Jag kände mig lite snurrig helt plötsligt, om jag sätter mig ner går det nog över tänkte jag. Jag gick mot soffan som bara var någon meter ifrån mig. Jävlar vad det snurrar, jag var på väg att ramla men tog snabbt i soffan.
Snabbt satt jag mig ner och knep ihop ögonen för att få bort yrseln och verken i huvudet.
-Nora, you do not feel good. Why are you lying? sa Abbey lite så surt.
-I do feel good, i just need to sleep. sa jag och ställde mig upp, men vinglade gensat till. Justin som satt närmast var snabb att ta i mig så att jag inte skulle ramla.
-Justin can you take Nora to her bed, I will just get som water and a pill for her head. sa Clara och gick mot toan.
-I can go by myself. sa jag surt och puttade bort hans armar. Jag ville inte ha hjälp, ja ville klara mig själv.
Han släppte mig men gick bara några speg bakom mig. Jag snurrade som tusan, sedan blev det svart igen.
Jag öppnade ögonen och jag låg i min säng, Justin och Chaz satt på sängen och pratade med varandra. Jag kunde känna hur huvudverken släppt, men hur hade jag kommit hit?
-What happend? frågade jag. Killarna vände snabbt deras huvuden mot mig.
-So you are awake now? sa Chaz och log.
-You fainted on your way in here. I carried you in here, sa Justin.
Jag hörde en röst utanför som jag kände igen. Det lät som Frida, men vad gjorde hon här?
